Privatlån – så ser räntorna ut just nu

Privatlån – så ser räntorna ut just nu

Ett privatlån, även kallat blancolån, är ett lån utan säkerhet som du kan använda till nästan vad som helst – exempelvis renovering, bilköp eller för att samla flera krediter till ett enda lån. Eftersom du inte lämnar någon säkerhet (som en bostad) bestäms räntan individuellt efter din ekonomi, inkomst och kreditvärdighet.

Ett privatlån kan vara en smidig lösning när du vill ha kontroll över din ekonomi, men det är viktigt att jämföra flera alternativ innan du väljer.

Några populära varianter som hittas på marknaden:

Aktuella räntor hos svenska långivare (oktober 2025)

Aktuella räntor hos svenska långivare (oktober 2025)

Här är de ungefärliga intervall som gäller just nu:

  • SBAB: 4,85 % – 9,30 %.
  • Nordea: 5,95 % – 13,45 %.
  • SEB (Enkla lånet): 6,20 % – 13,65 %.
  • Swedbank (Privatlån Direkt): 5,95 % – 16,09 %.
  • ICA Banken: 5,84 % – 15,95 %.
  • Santander Consumer Bank: 6,94 % – 15,40 %.
  • Lån & Spar Bank: individuell ränta, vanligtvis mellan 5 % och 13 %.

Räntorna är hämtade från bankernas egna prislistor och gäller hösten 2025.

Hur mycket kan man låna med privatlån?

Privatlån är flexibla och kan anpassas efter både din ekonomi och ditt syfte med lånet. De flesta banker erbjuder idag belopp mellan 20 000 kronor och 600 000 kronor, men vissa långivare kan sträcka sig upp till 750 000 kronor för kunder med mycket god kreditvärdighet och stabil inkomst.

Hur mycket du får låna beror främst på din återbetalningsförmåga, vilket banken bedömer genom att titta på flera faktorer:

  • Inkomst: En hög och stabil inkomst ökar chansen att låna ett större belopp.
  • Skuldsättning: Banker tar hänsyn till din skuldkvot – alltså hur stor del av inkomsten som redan går till lån och krediter.
  • Återbetalningstid: Längre löptid sänker månadskostnaden men ökar totalkostnaden.
  • Medsökande: Två sökande med gemensam ekonomi kan ofta låna mer tack vare högre samlad inkomst.

Exempel: En person med en månadslön på 30 000 kronor och utan andra lån kan vanligtvis beviljas ett privatlån på omkring 200 000–400 000 kronor. Har du en högre inkomst och låg skuldsättning kan du i vissa fall låna upp till 600 000–750 000 kronor.

Många banker erbjuder även möjligheten att höja ett befintligt privatlån om du redan är kund och har skött dina betalningar. Tänk dock på att alltid låna med eftertanke – ett högre lånebelopp innebär också längre återbetalningstid och mer ränta totalt sett.

Privatlån med medsökande

Privatlån med medsökande

Att ansöka om privatlån tillsammans med en medsökande kan göra stor skillnad för dina lånevillkor. Banken ser två inkomster, vilket minskar risken för dem och kan ge dig en lägre ränta. En medsökande är ofta en partner, familjemedlem eller nära vän som delar det ekonomiska ansvaret för lånet.

Fördelarna med ett lån tillsammans är tydliga:

  • Lägre ränta: Banken bedömer den totala återbetalningsförmågan, vilket ofta leder till bättre villkor.
  • Större chans till godkännande: Om en av er har lägre inkomst kan den andres ekonomi väga upp.
  • Högre lånebelopp: Två inkomster gör det möjligt att beviljas ett större lån.

Det är dock viktigt att båda förstår att ni har gemensamt betalningsansvar. Om en person inte kan betala är den andre skyldig att täcka hela skulden. Därför bör ni alltid vara överens om syftet med lånet och hur återbetalningen ska ske.

Privatlån för bil

Ett privatlån för bil är ett alternativ till klassiska billån med säkerhet. Fördelen är att du äger bilen direkt och kan köpa både ny eller begagnad bil – även av privatpersoner. Banken tar ingen pant i bilen, vilket ger dig full frihet att sälja den när du vill.

Räntan på ett privatlån för bil är ofta något högre än ett lån med bilen som säkerhet, men du slipper bindningstider och försäkringskrav som många bilfinansieringar innebär.

Att tänka på när du tar privatlån för bil:

  • Jämför räntor noggrant: Privatlån kan variera från 5 % upp till 15 %.
  • Beräkna värdeminskning: En bil tappar i värde snabbt – låna inte mer än nödvändigt.
  • Se över återbetalningstiden: Kortare löptid sparar pengar i längden.
  • Förhandla med banken: Om du har god ekonomi kan du ofta få ner räntan.

Ett privatlån för bil passar särskilt bra om du vill undvika låneupplägg där bilen är låst som säkerhet.

Privatlån för konsumtion

Privatlån för konsumtion

Ett privatlån för konsumtion används ofta för tillfälliga behov – som resor, möbler, bröllop eller andra personliga utgifter. Det är enkelt att ansöka och pengarna betalas ofta ut snabbt, men just därför bör lånet hanteras med eftertanke.

Fördelar med konsumtionslån är att de är flexibla och kan täcka oförutsedda kostnader. Nackdelen är att räntan ofta är högre än på lån som används för investeringar eller skuldsanering.

Tips vid privatlån för konsumtion:

  • Undvik onödiga lån: Låna bara till sådant som är viktigt eller ger långvarig nytta.
  • Jämför alltid räntor: En tjänst som Zmarta eller Lendo hjälper dig hitta det mest förmånliga alternativet.
  • Sätt upp en tydlig återbetalningsplan: Planera för att betala av lånet så snabbt som möjligt.
  • Välj rätt löptid: Kortare återbetalningstid innebär lägre totalkostnad.

Ett konsumtionslån kan vara praktiskt om du hanterar det ansvarsfullt – men det bör aldrig användas för vardagsutgifter eller impulsköp.

Så hittar du ett lån med låg ränta

För att öka chansen att få bästa möjliga villkor:

  1. Jämför flera banker: Räntorna varierar mycket.
  2. Sök med medsökande: Två inkomster ger ofta bättre villkor.
  3. Välj kortare löptid: Ger högre månadsbetalning men lägre totalkostnad.
  4. Stärk din kreditvärdighet: Betala i tid, undvik för många kreditupplysningar.

Exempel på lånekostnad

Om du lånar 150 000 kr med 7 % ränta och 8 års återbetalningstid blir månadskostnaden ungefär 2 030 kr, och den totala kostnaden cirka 195 000 kr. Om du väljer 5 år i stället blir månadsbeloppet cirka 2 970 kr, men du sparar omkring 25 000 kr i ränta.

Krav för att få privatlån

Vanliga krav hos svenska långivare:

  • Du är minst 18 år och folkbokförd i Sverige.
  • Du har regelbunden inkomst.
  • Du har inga aktuella betalningsanmärkningar.
  • Du har ett svenskt bankkonto och giltigt BankID.

När ett privatlån kan vara ett bra val

  • Du vill samla dyra krediter till ett lån med lägre ränta.
  • Du behöver finansiera något större utan att använda bostaden som säkerhet.
  • Du planerar att betala av lånet inom rimlig tid.

När du bör vara försiktig

  • Om din ränta hamnar nära 15 % eller högre.
  • Om du tar lånet för konsumtion utan plan för återbetalning.
  • Om löptiden är mycket lång – då blir lånet dyrt totalt sett.

Vanliga frågor om privatlån

Hur låg ränta kan man få?

Just nu ligger de lägsta räntorna runt 4,8 %–5 %, bland annat hos banker som SBAB och Nordea. Räntan sätts individuellt efter din kreditvärdighet.

Vilken bank har lägst ränta på privatlån?

SBAB, Nordea och SEB erbjuder just nu några av de lägsta räntorna på marknaden. Men den exakta räntan beror på din ekonomi – därför är det klokt att jämföra flera banker innan du bestämmer dig.

Hur mycket får jag låna med privatlån?

De flesta banker erbjuder mellan 20 000 kr och 600 000 kr, men vissa kan låna ut upp till 750 000 kr till kunder med stabil ekonomi och hög inkomst.

Gäller ränteavdrag fortfarande?

Ja, men det är på väg att fasas ut. Under 2025 gäller ett avdrag på 50 %, därefter tas det bort helt enligt Finansdepartementets beslut.

Kan jag få privatlån med betalningsanmärkning?

Ja, vissa långivare erbjuder det, men räntan blir då högre och lånevillkoren striktare.

Vad är skillnaden mellan nominell och effektiv ränta?

Nominell ränta är grundräntan på lånet, medan effektiv ränta även inkluderar alla avgifter.

Hur mycket får jag låna privatlån?

Det beror på din ekonomi, men oftast ligger gränsen mellan 20 000 kr och 600 000 kr – och upp till 750 000 kr för låntagare med hög kreditvärdighet.

Räntesänkningar i Sverige efter pandemin – en åtgärd för ekonomisk stabilisering

Räntesänkningar i Sverige efter pandemin – en åtgärd för ekonomisk stabilisering

Efter covid-19-pandemin som bröt ut 2020, stod Sveriges ekonomi inför stora utmaningar. Trots detta valde Riksbanken att hålla styrräntan oförändrad på 0 procent under en längre tid. Syftet var att ge stabilitet åt ekonomin i en tid av global osäkerhet. Det var dock först i maj 2024 som en serie av räntesänkningar påbörjades för att stimulera ekonomin och få inflationen att närma sig målet på 2 procent.

När började Riksbanken sänka räntan?

Efter en period av höga räntor och en ekonomisk avmattning ansåg Riksbanken att det var nödvändigt att justera sin penningpolitik. Under pandemin hölls räntan stabil, men de ekonomiska konsekvenserna efteråt krävde nya åtgärder. I maj 2024 påbörjade Riksbanken sin rad av räntesänkningar, något som skulle visa sig vara ett ihållande mönster under de kommande månaderna.

De sex räntesänkningarna sedan maj 2024

Riksbanken sänkte räntan vid sex tillfällen från maj 2024 till januari 2025. Nedan är en översikt över varje sänkning:

  1. Maj 2024: Styrräntan sänktes från 4,00 % till 3,75 %.
  2. Augusti 2024: Riksbanken fortsatte med en sänkning på 0,25 procentenheter till 3,50 %.
  3. Oktober 2024: Ytterligare en sänkning med 0,25 procentenheter till 3,25 %.
  4. November 2024: En större sänkning på 0,50 procentenheter till 2,75 %.
  5. December 2024: En mindre justering med 0,25 procentenheter till 2,50 %.
  6. Januari 2025: Styrräntan sänktes återigen med 0,25 procentenheter till 2,25 %.

Totalt sett innebar dessa sänkningar att styrräntan minskade med 1,75 procentenheter på mindre än ett år.

Vad låg bakom räntesänkningarna?

De återkommande räntesänkningarna efter covid-pandemin hade flera bakomliggande orsaker. Bland de viktigaste faktorerna fanns:

  • Inflationsmål: Riksbanken strävar efter en inflation på 2 procent, vilket visade sig vara svårt att uppnå efter pandemin. Räntesänkningarna var ett försök att stimulera ekonomin och därmed öka efterfrågan på varor och tjänster.
  • Ekonomisk avmattning: Trots viss återhämtning efter pandemin kämpade Sverige med låg tillväxt. Genom att sänka räntan hoppades Riksbanken kunna stimulera ekonomin och motverka en eventuell recession.
  • Ukraina-kriget: Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 skapade en osäkerhet på de globala marknaderna och bidrog till kraftiga prisökningar på energi och livsmedel. Dessa prisökningar spred sig snabbt till andra delar av ekonomin, vilket påverkade inflationen och därmed även Riksbankens penningpolitik. Riksbanken har behövt balansera sin strategi för att undvika för hög inflation samtidigt som man försöker stimulera tillväxten.
  • Globala faktorer: Sveriges ekonomi påverkas av internationella marknader. Låg efterfrågan globalt, särskilt i Europa och USA, spelade en roll i beslutsfattandet. Dessutom har ökade spänningar och sanktioner mot Ryssland haft ekonomiska följder som påverkat handelsflöden och energipriser.

Ukraina-kriget och dess följder har utan tvekan varit en av de mest betydande faktorerna bakom Riksbankens beslut att sänka räntan. Det har skapat en komplex situation där både höga inflationssiffror och en svag ekonomisk tillväxt behöver hanteras samtidigt.

Vilken effekt har räntesänkningarna haft?

Trots Riksbankens försök att stimulera ekonomin har effekterna av räntesänkningarna varit blandade. Å ena sidan har sänkningarna lett till billigare lån och förbättrad likviditet på marknaden, vilket underlättat för företag och hushåll att hantera ekonomiska utmaningar.

Å andra sidan har det också funnits en oro för att de sänkta räntorna skulle bidra till ökad skuldsättning och skapa en osund ekonomisk tillväxt. I mars 2025 valde Riksbanken att pausa sina räntesänkningar och behålla styrräntan oförändrad på 2,25 %, då tidigare sänkningar ansågs ha börjat ge positiva effekter.

Framtidsutsikter för den svenska räntan

Riksbankens beslut att hålla räntan oförändrad i mars 2025 kan ses som ett tecken på att de önskar se hur de tidigare sänkningarna påverkar ekonomin innan ytterligare förändringar görs. Det finns dock fortsatt osäkerhet kring hur räntan kommer att utvecklas framöver.

För att återgå till ett stabilt inflationsläge kan det bli nödvändigt att fortsätta justera räntan beroende på hur ekonomin utvecklas. Riksbankens strategi verkar vara att agera försiktigt och noggrant överväga varje beslut baserat på aktuell ekonomisk data.

Avslutande ord

Efter covid-pandemin har Riksbanken sänkt styrräntan sex gånger sedan maj 2024, med en total minskning på 1,75 procentenheter. Dessa sänkningar har varit ett försök att stimulera den svenska ekonomin och få inflationen att nå målet på 2 procent. Framtiden för den svenska räntan är dock fortfarande osäker, och det är möjligt att fler justeringar kommer att ske beroende på hur ekonomin utvecklas.