Efter covid-19-pandemin som bröt ut 2020, stod Sveriges ekonomi inför stora utmaningar. Trots detta valde Riksbanken att hålla styrräntan oförändrad på 0 procent under en längre tid. Syftet var att ge stabilitet åt ekonomin i en tid av global osäkerhet. Det var dock först i maj 2024 som en serie av räntesänkningar påbörjades för att stimulera ekonomin och få inflationen att närma sig målet på 2 procent.
När började Riksbanken sänka räntan?
Efter en period av höga räntor och en ekonomisk avmattning ansåg Riksbanken att det var nödvändigt att justera sin penningpolitik. Under pandemin hölls räntan stabil, men de ekonomiska konsekvenserna efteråt krävde nya åtgärder. I maj 2024 påbörjade Riksbanken sin rad av räntesänkningar, något som skulle visa sig vara ett ihållande mönster under de kommande månaderna.
De sex räntesänkningarna sedan maj 2024
Riksbanken sänkte räntan vid sex tillfällen från maj 2024 till januari 2025. Nedan är en översikt över varje sänkning:
- Maj 2024: Styrräntan sänktes från 4,00 % till 3,75 %.
- Augusti 2024: Riksbanken fortsatte med en sänkning på 0,25 procentenheter till 3,50 %.
- Oktober 2024: Ytterligare en sänkning med 0,25 procentenheter till 3,25 %.
- November 2024: En större sänkning på 0,50 procentenheter till 2,75 %.
- December 2024: En mindre justering med 0,25 procentenheter till 2,50 %.
- Januari 2025: Styrräntan sänktes återigen med 0,25 procentenheter till 2,25 %.
Totalt sett innebar dessa sänkningar att styrräntan minskade med 1,75 procentenheter på mindre än ett år.
Vad låg bakom räntesänkningarna?
De återkommande räntesänkningarna efter covid-pandemin hade flera bakomliggande orsaker. Bland de viktigaste faktorerna fanns:
- Inflationsmål: Riksbanken strävar efter en inflation på 2 procent, vilket visade sig vara svårt att uppnå efter pandemin. Räntesänkningarna var ett försök att stimulera ekonomin och därmed öka efterfrågan på varor och tjänster.
- Ekonomisk avmattning: Trots viss återhämtning efter pandemin kämpade Sverige med låg tillväxt. Genom att sänka räntan hoppades Riksbanken kunna stimulera ekonomin och motverka en eventuell recession.
- Ukraina-kriget: Rysslands invasion av Ukraina i februari 2022 skapade en osäkerhet på de globala marknaderna och bidrog till kraftiga prisökningar på energi och livsmedel. Dessa prisökningar spred sig snabbt till andra delar av ekonomin, vilket påverkade inflationen och därmed även Riksbankens penningpolitik. Riksbanken har behövt balansera sin strategi för att undvika för hög inflation samtidigt som man försöker stimulera tillväxten.
- Globala faktorer: Sveriges ekonomi påverkas av internationella marknader. Låg efterfrågan globalt, särskilt i Europa och USA, spelade en roll i beslutsfattandet. Dessutom har ökade spänningar och sanktioner mot Ryssland haft ekonomiska följder som påverkat handelsflöden och energipriser.
Ukraina-kriget och dess följder har utan tvekan varit en av de mest betydande faktorerna bakom Riksbankens beslut att sänka räntan. Det har skapat en komplex situation där både höga inflationssiffror och en svag ekonomisk tillväxt behöver hanteras samtidigt.
Vilken effekt har räntesänkningarna haft?
Trots Riksbankens försök att stimulera ekonomin har effekterna av räntesänkningarna varit blandade. Å ena sidan har sänkningarna lett till billigare lån och förbättrad likviditet på marknaden, vilket underlättat för företag och hushåll att hantera ekonomiska utmaningar.
Å andra sidan har det också funnits en oro för att de sänkta räntorna skulle bidra till ökad skuldsättning och skapa en osund ekonomisk tillväxt. I mars 2025 valde Riksbanken att pausa sina räntesänkningar och behålla styrräntan oförändrad på 2,25 %, då tidigare sänkningar ansågs ha börjat ge positiva effekter.
Framtidsutsikter för den svenska räntan
Riksbankens beslut att hålla räntan oförändrad i mars 2025 kan ses som ett tecken på att de önskar se hur de tidigare sänkningarna påverkar ekonomin innan ytterligare förändringar görs. Det finns dock fortsatt osäkerhet kring hur räntan kommer att utvecklas framöver.
För att återgå till ett stabilt inflationsläge kan det bli nödvändigt att fortsätta justera räntan beroende på hur ekonomin utvecklas. Riksbankens strategi verkar vara att agera försiktigt och noggrant överväga varje beslut baserat på aktuell ekonomisk data.
Avslutande ord
Efter covid-pandemin har Riksbanken sänkt styrräntan sex gånger sedan maj 2024, med en total minskning på 1,75 procentenheter. Dessa sänkningar har varit ett försök att stimulera den svenska ekonomin och få inflationen att nå målet på 2 procent. Framtiden för den svenska räntan är dock fortfarande osäker, och det är möjligt att fler justeringar kommer att ske beroende på hur ekonomin utvecklas.