Vid vilken lön börjar du betala statlig skatt, och vad är egentligen skillnaden mellan skiktgräns och brytpunkt? Brytpunkten för statlig skatt är den årslön där den statliga inkomstskatten på 20 procent börjar tas ut, utöver den kommunala skatten. För inkomståret 2026 går den vid 660 400 kronor för den som inte fyllt 66 år. Genomgången förklarar hur brytpunkten och skiktgränsen fungerar, hur mycket skatt du faktiskt betalar över gränsen, och varför en löneökning alltid ger mer i plånboken.
Skiktgräns och brytpunkt är inte samma sak
Den svenska inkomstskatten på arbete består av två delar. Alla betalar kommunal skatt på hela sin inkomst, oavsett nivå. Utöver den tas en statlig inkomstskatt på 20 procent ut, men bara på inkomst över en viss gräns. Det är den gränsen som brytpunkten och skiktgränsen beskriver, fast på två olika sätt.
Skiktgränsen anger var den statliga skatten börjar räknat på den beskattningsbara förvärvsinkomsten, alltså din inkomst efter grundavdrag. För 2026 är skiktgränsen 643 000 kronor. Brytpunkten anger samma sak fast räknat på din bruttoårslön före grundavdrag, vilket gör den enklare att jämföra direkt med lönen på anställningsavtalet. Skillnaden mellan de två motsvarar grundavdraget. I praktiken är brytpunkten det mått de flesta har nytta av, eftersom den direkt kan ställas mot årslönen.
Brytpunkten för inkomståret 2026
För inkomståret 2026 går brytpunkten vid 660 400 kronor för dig som inte fyllt 66 år vid årets ingång, vilket motsvarar en månadslön på cirka 55 033 kronor. Tjänar du mindre än så betalar du bara kommunal skatt. Tjänar du mer betalar du statlig skatt på den del som ligger över gränsen.
För dig som fyllt 66 år vid årets ingång ligger brytpunkten högre, vid 760 500 kronor, eftersom grundavdraget är större för den åldersgruppen. Att gränsen skiljer sig åt beror alltså inte på att skatten är olika, utan på att äldre har ett förhöjt grundavdrag. Aktuella belopp för varje inkomstår publiceras av Skatteverket.
Så mycket skatt betalar du över gränsen
En viktig sak att förstå är att bara den del av inkomsten som överstiger gränsen beskattas med statlig skatt, inte hela lönen. Ett exempel gör det tydligt. Antag att du under 2026 tjänar 700 000 kronor och inte fyllt 66 år. Efter grundavdrag hamnar din beskattningsbara inkomst över skiktgränsen med 39 600 kronor. På den delen betalar du 20 procent i statlig skatt, alltså 7 920 kronor för året, utöver den kommunala skatten.
Samma resultat får du om du räknar direkt på brytpunkten: 700 000 kronor minus brytpunkten 660 400 kronor blir 39 600 kronor, och 20 procent av det är 7 920 kronor. Det är alltså bara de sista knappt 40 000 kronorna som träffas av den statliga skatten, medan resten av lönen beskattas som vanligt. På inkomst över gränsen blir den samlade marginalskatten, kommunal plus statlig, drygt 50 procent.
Myten om att en löneökning kan ge mindre kvar
En seglivad missuppfattning är att en löneökning som passerar brytpunkten skulle kunna ge mindre pengar i plånboken. Det stämmer inte. Eftersom den statliga skatten bara tas ut på den del som ligger över gränsen, ger en högre lön alltid mer netto, aldrig mindre. Du behåller mer än varannan krona även på inkomst över brytpunkten.
Det som är sant är att varje intjänad krona över gränsen ger mindre netto än en krona under den, eftersom marginalskatten stiger från runt 30 till drygt 50 procent. En löneökning på 1 000 kronor i månaden över brytpunkten ger alltså kvar ungefär 480 kronor efter skatt i stället för cirka 700. Det är fortfarande mer i plånboken, bara en mindre andel. Att tacka nej till en löneökning för att slippa statlig skatt är därför nästan alltid fel, eftersom du då avstår pengar helt i onödan.
Varför gränsen ändras varje år
Brytpunkten och skiktgränsen är inte fasta, utan räknas upp inför varje inkomstår. Uppräkningen följer förändringen i konsumentprisindex mätt från juni två år före till juni året före, med ett tillägg på två procentenheter, och avrundas uppåt till närmaste hundratal kronor. Syftet är att gränsen ska följa löne- och prisutvecklingen, så att inte fler betalar statlig skatt enbart på grund av inflation. Regeringen kan dock i vissa fall frångå den automatiska uppräkningen.
Det innebär att siffran du planerar efter gäller ett specifikt inkomstår, och att du bör kontrollera den aktuella brytpunkten varje år. För den som funderar på lön, utdelning eller en större bonus är det värt att känna till var gränsen går, eftersom det påverkar hur mycket av en extra inkomst som blir kvar efter skatt. Och för den som vill låna pengar med låg ränta är nettoinkomsten, det du faktiskt har kvar efter skatt, det som avgör hur stort utrymme du har för att bära ett lån. Mer om hur brytpunkten räknas fram finns hos Ekonomifakta.