Kan du få bort dina uppgifter från MrKoll, och varför är det så svårt? MrKoll är en svensk söktjänst som samlar offentliga uppgifter om privatpersoner och gör dem lätt sökbara på namn, adress eller personnummer. Många vill dölja sig därifrån, men stöter på ett juridiskt hinder: tjänsten har ett utgivningsbevis som ger den grundlagsskydd. Det gör att den vanliga rätten att bli raderad enligt GDPR inte fungerar som man tror. Genomgången förklarar hur MrKoll fungerar, vad du faktiskt kan göra och hur rättsläget ser ut.
Vad MrKoll är och varifrån uppgifterna kommer
MrKoll är en av flera svenska söktjänster som samlar in personuppgifter från offentliga register och publicerar dem i en sökbar databas. Uppgifterna kommer från källor som Skatteverkets folkbokföring, Bolagsverket, Lantmäteriet och Transportstyrelsen, och kan omfatta namn, adress, ålder, civilstånd, inkomst, fastighets- och fordonsinnehav samt eventuella betalningsanmärkningar.
Grunden är den svenska offentlighetsprincipen, som gör många uppgifter offentliga. Det söktjänsterna gör är att samla dessa spridda uppgifter på ett ställe och göra dem sökbara med några tangenttryck, vilket är en helt annan tillgänglighet än vad principen ursprungligen var tänkt att ge. Just den samlade tillgängligheten är kärnan i både tjänstens användbarhet och kritiken mot den.
Därför gäller inte GDPR som du tror
Det som förvånar många är att den vanliga rätten att bli bortglömd inte fungerar mot MrKoll. Förklaringen är utgivningsbeviset. En webbplats med utgivningsbevis, utfärdat av Mediemyndigheten, får samma grundlagsskydd som en tidning eller ett tv-bolag genom yttrandefrihetsgrundlagen. Det skyddet väger tyngre än dataskyddsförordningen.
Konsekvensen är att reglerna i GDPR, inklusive rätten till radering, inte gäller i den mån de skulle inkräkta på den grundlagsskyddade rätten att publicera. Du kan alltså inte kräva att få dina uppgifter raderade på samma sätt som från en vanlig databas, och det stämmer inte, som ibland påstås, att du bara kan vända dig till en myndighet som då tvingar bort uppgifterna. Vilka tjänster som har utgivningsbevis kan du kontrollera hos Mediemyndigheten.
Skillnaden mellan att dölja och att radera
Även om radering sällan är möjlig kan du i praktiken dölja de känsligaste uppgifterna. Genom att logga in på MrKoll med BankID kan du kostnadsfritt dölja din utdelningsadress och ditt telefonnummer, ofta inom några minuter. Det är den åtgärd de flesta har nytta av, och den kräver varken ID-kopior eller avgifter.
Det är dock viktigt att förstå skillnaden mellan att dölja och att radera. När du döljer en uppgift försvinner den ur sökresultaten, men finns kvar i databasen, och den kostnadsfria döljningen omfattar oftast bara adress och telefonnummer, inte exempelvis ålder eller inkomst. Full radering beviljas sällan, just på grund av utgivningsbeviset. Eftersom tjänsten regelbundet importerar nya uppgifter från offentliga register kan dolda uppgifter dessutom dyka upp igen, vilket gör att döljning kan behöva upprepas.
Ett rättsläge i förändring
Frågan är inte statisk, utan tvärtom under omprövning. Integritetsskyddsmyndigheten har i en rättslig ståndpunkt bedömt att den har behörighet att granska söktjänster med utgivningsbevis, något som tidigare var omtvistat, och har inlett tillsyn av flera sådana tjänster efter ett stort antal klagomål. Myndigheten prövar bland annat hur tjänsterna hanterar en begäran om radering.
Parallellt har regeringen tillsatt en utredning för att se över lagstiftningen, efter rapporter om att tjänsterna använts för att kartlägga enskilda. Det innebär att förutsättningarna kan komma att förändras framöver, kanske i riktning mot ett starkare integritetsskydd. Du kan lämna in ett klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten om en tjänst nekar din begäran, även om myndigheten under en pågående granskning inte utreder varje enskilt ärende separat.
Så skyddar du din integritet i praktiken
Även om du inte kan radera dig helt finns flera saker du kan göra för att minska din exponering. Börja med att dölja adress och telefonnummer hos MrKoll och de andra stora söktjänsterna, som Ratsit, Eniro och Merinfo, eftersom uppgifterna sprids mellan flera aktörer. Eftersom uppgifter kan återpubliceras är detta något du kan behöva se över med jämna mellanrum.
Var samtidigt uppmärksam på att flera företag erbjuder sig att sköta döljningen mot betalning, trots att grundåtgärden är gratis att göra själv med BankID. Ett bredare skydd handlar också om att skydda din folkbokföringsadress hos Skatteverket och bevaka obehörig adressändring, vilket minskar risken för att någon utnyttjar dina uppgifter för bedrägeri. Den som vill ha kontroll över sin ekonomiska information gör klokast i att kombinera döljning på söktjänsterna med den bevakning av sin kreditinformation som skyddar mot att någon lånar i ditt namn.