En kontokredit är ett flexibelt kreditutrymme där du betalar ränta bara på den del du faktiskt använder, inte på hela det beviljade beloppet. Du får en kreditgräns, till exempel 30 000 kronor, som du kan ta av och betala tillbaka på när du vill under kredittidens gång. Det skiljer kontokrediten från ett privatlån, där hela summan betalas ut och förräntas direkt. Genomgången förklarar hur en kontokredit fungerar, vad den kostar och när den är ett klokt val.
Så fungerar en revolverande kredit
En kontokredit är en så kallad revolverande kredit, vilket betyder att kreditutrymmet återanvänds i takt med att du betalar tillbaka. Betalar du av en del av det du utnyttjat frigörs det utrymmet igen, utan att du behöver ansöka på nytt. Krediten ligger alltså beviljad och redo, och du använder den vid behov genom att föra över pengar till ditt vanliga konto.
Räntan beräknas löpande på det belopp du för tillfället utnyttjar. Har du en beviljad kredit på 30 000 kronor men bara använder 6 000, betalar du ränta enbart på de 6 000 kronorna. Vid en ränta på 15 procent motsvarar det ungefär 75 kronor i månaden så länge skulden ligger kvar. Utnyttjar du ingenting kostar krediten normalt inget i ränta, även om den står beviljad. Det är den egenskapen som gör kontokrediten till en flexibel buffert snarare än ett vanligt lån.
Vad kostar en kontokredit?
Räntan på en kontokredit är normalt högre än på ett privatlån, eftersom långivaren håller ett kreditutrymme öppet åt dig utan att veta hur mycket du kommer att använda. Sedan den 1 mars 2025 omfattas kontokrediter av samma räntetak som andra konsumentkrediter, vilket innebär att den nominella räntan inte får överstiga referensräntan plus 20 procentenheter. För andra halvåret 2026 ger det ett tak på 22,00 procent, eftersom referensräntan är 2,00 procent. Notera att taket avser nominell ränta, en uppgift som ibland felaktigt anges som en högre effektiv ränta på andra sidor.
Utöver räntan kan en årsavgift eller aviavgift tillkomma, och de räknas in i den effektiva räntan som gör olika krediter jämförbara. En viktig skattemässig förändring är att ränteavdraget för lån utan säkerhet, dit kontokrediten hör, är slopat från och med inkomståret 2026. Räntan på en kontokredit ger alltså inte längre någon skattereduktion. Den referensränta som taket bygger på fastställs av Riksbanken två gånger om året.
Hur skiljer sig kontokredit från privatlån och kreditkort?
De tre kreditformerna passar olika behov. Ett privatlån betalas ut som en klumpsumma och återbetalas enligt en fast plan, med ränta på hela beloppet från start, vilket gör det kostnadseffektivt för ett känt och större belopp med lång löptid. En kontokredit passar tvärtom när du inte vet exakt hur mycket eller när du behöver pengar, eftersom du bara betalar för det du använder. Priset för den flexibiliteten är en högre ränta och avsaknaden av en fast amorteringsplan.
Ett kreditkort liknar kontokrediten genom att räntan tas ut på utnyttjat belopp, men skiljer sig på två sätt. Kortet används direkt vid köp, medan kontokrediten kräver att du först för över pengarna till ditt konto. Kreditkortet har dessutom en räntefri period om du betalar hela fakturan i tid, vilket kontokrediten saknar. För återkommande vardagsköp som betalas av direkt är kortet därför ofta billigast, medan kontokrediten fyller rollen som en buffert att falla tillbaka på.
När passar en kontokredit bäst?
Kontokrediten kommer till sin rätt som en trygghet för oväntade eller oregelbundna utgifter, där du vill kunna agera snabbt utan att ansöka om ett nytt lån varje gång. Har du en ojämn inkomst eller vill ha en reserv för det oförutsedda kan en beviljad kredit ge lugn, eftersom du bara betalar när du faktiskt använder den. Många långivare gör dessutom utbetalningar dygnet runt, vilket gör krediten praktisk vid akuta behov.
För ett planerat och större inköp är ett privatlån däremot oftast billigare, tack vare den lägre räntan och den tydliga avbetalningsplanen. Kontokrediten passar bäst för kortare kredittider, gärna några månader, just för att räntan är relativt hög. Precis som för andra krediter gör långivaren alltid en kreditprövning innan krediten beviljas, och sedan den 1 mars 2025 gäller skärpta krav på den information du ska få innan avtalet ingås. Mer vägledning finns hos Konsumentverket.
Fallgropen med kontokredit
Den största risken med en kontokredit är psykologisk snarare än teknisk. Eftersom krediten alltid ligger öppen och lätt att använda är det lätt att låta en skuld ligga kvar månad efter månad, särskilt om du bara betalar det minimibelopp som ofta är någon procent av utnyttjad kredit eller ett fast lägsta belopp. Betalar du bara minimum samtidigt som du gör nya uttag minskar skulden knappt alls, och den höga räntan gör då krediten dyr över tid.
Använd därför kontokrediten som det verktyg den är byggd för, en tillfällig buffert som betalas av snabbt, inte en permanent förlängning av hushållsbudgeten. Sätt gärna ett eget tak under den beviljade gränsen och betala tillbaka mer än minimibeloppet så snart ekonomin tillåter. Den som håller krediten kortvarig och betalar av den aktivt får nytta av flexibiliteten utan att fastna i en dyr skuld. Kan du inte betala i tid riskerar du en betalningsanmärkning, och vid betalningssvårigheter erbjuder kommunens budget- och skuldrådgivning kostnadsfri hjälp.