Snöbollsmetoden och lavinmetoden är de två mest kända strategierna för att betala av skulder, men vilken sparar mest pengar och vilken håller motivationen uppe? Båda går ut på att betala minimibeloppet på alla skulder och lägga varje extra krona på en enda skuld i taget, men de väljer den skulden på olika sätt. Snöbollsmetoden börjar med den minsta, lavinmetoden med den dyraste. Genomgången beskriver hur de fungerar, vad skillnaden blir i kronor och månader, och hur du väljer den som passar dig.
Så fungerar snöbollsmetoden
Snöbollsmetoden rangordnar dina skulder efter storlek och börjar med den minsta, oavsett ränta. Du betalar minimibeloppet på alla övriga skulder och lägger allt du kan avvara på den minsta tills den är helt betald. Därefter flyttas hela det beloppet, minimibetalningen plus det extra, till nästa minsta skuld, som därmed betas av snabbare. På så vis växer betalningskraften som en snöboll för varje skuld som försvinner.
Styrkan är psykologisk. Genom att bli av med en hel skuld tidigt får du en synlig seger, och antalet skulder minskar snabbt, vilket är lättare att greppa än antalet kronor. För den som behöver känna framsteg för att orka fortsätta är det ofta avgörande. Svagheten är att metoden inte tar hänsyn till räntan, vilket kan göra att en dyr skuld får ligga kvar och kosta pengar medan du betar av billigare småskulder.
Så fungerar lavinmetoden
Lavinmetoden vänder på prioriteringen och sorterar skulderna efter ränta, med den högsta räntan först. Du betalar minimibeloppet på alla övriga och lägger varje extra krona på den skuld som kostar mest i ränta, oavsett hur stor den är. När den är avbetald går pengarna vidare till skulden med näst högst ränta, och så vidare tills allt är betalt.
Fördelen är att metoden är matematiskt mest effektiv och minskar den totala räntekostnaden mest, eftersom de dyraste skulderna elimineras först. Den passar den som är disciplinerad och kan hålla en plan även när framstegen syns långsamt. Nackdelen är just att det kan dröja innan den första skulden är borta, särskilt om den dyraste skulden också är stor, vilket kan pröva motivationen.
Vad skillnaden blir i kronor och månader
Ett räkneexempel gör valet konkret. Tänk dig tre skulder: en avbetalning på 5 000 kronor med 9 procents ränta, ett kreditkort på 45 000 kronor med 22 procent och ett privatlån på 30 000 kronor med 12 procent. Du har 4 000 kronor i månaden att lägga på skulderna sammanlagt. Snöbollsmetoden börjar med avbetalningen, eftersom den är minst, medan lavinmetoden börjar med kreditkortet, eftersom det är dyrast.
Med snöbollsmetoden tar det omkring 25 månader att bli skuldfri, och den totala räntekostnaden blir cirka 17 400 kronor. Med lavinmetoden tar det ungefär 24 månader och räntekostnaden stannar på omkring 14 100 kronor. Lavinmetoden sparar alltså drygt 3 300 kronor och en månad i det här exemplet. Snöbollsmetoden ger däremot en snabbare första seger, eftersom avbetalningen är borta redan efter någon månad. Där ligger avvägningen: några tusenlappar mot känslan av tidiga framsteg.
Vilken metod som passar dig
Valet handlar mindre om matematik och mer om vad som får dig att hålla ut. Lavinmetoden är rätt om du är motiverad av att spara mest pengar och klarar att jobba mot ett mål även utan snabba resultat. Snöbollsmetoden är rätt om du behöver se skulder försvinna för att orka fortsätta, och skillnaden i kronor är tillräckligt liten för att motivationen ska väga tyngre. Den bästa metoden är den du faktiskt fullföljer.
Det går också att kombinera dem. En vanlig variant är att börja med snöbollsmetoden och beta av den allra minsta skulden först för den psykologiska boosten, och sedan växla till lavinmetoden för att minimera räntekostnaden på resten. På så vis får du både en tidig seger och en kostnadseffektiv fortsättning. Har du skulder med mycket hög ränta, som kreditkort eller snabblån, talar det extra starkt för att prioritera dem tidigt.
Fällorna att undvika oavsett metod
Oavsett vilken metod du väljer finns några saker att se upp med. Betala alltid minst minimibeloppet på samtliga skulder under tiden, annars riskerar du påminnelseavgifter, inkassokrav och i förlängningen en betalningsanmärkning. En extra inbetalning bör dessutom kontrolleras, eftersom vissa långivare bokför den som en förskottsbetalning för kommande månader i stället för en amortering på skulden. Hör med långivaren att pengarna faktiskt minskar skuldbeloppet.
Den viktigaste förutsättningen är att inga nya skulder tillkommer under tiden. En avbetalningsplan hjälper föga om nya krediter fylls på i samma takt, så en budget som håller utgifterna inom inkomsten är grunden. Den som vill bli skuldfri gör därför klokast i att välja den metod som håller motivationen uppe, betala disciplinerat varje månad och undvika nya lån. Känns skulderna övermäktiga är kommunens budget- och skuldrådgivning kostnadsfri, och vägledning finns även hos Hallå konsument.